Ordet helikopter kommer från grekiskan: helix, som betyder spiral, och pteron, som betyder vinge. Ordet användes första gången 1861 när det myntades av fransmannen och uppfinnaren Gustave de Ponton d’Amécourt. Men principen om vertikal flygning har funnits mycket längre än så. Barn i Kina lekte för mer än 2000 år sedan med en snurra som kunde flyga i luften. När leksaken kom till Europa på 1400-talet inspirerade den Leonardo da Vinci att göra en ritning över vad som anses som det första försöket att skapa en helikopter.
Under 1700- och 1800-talet genomfördes en rad experiment och försök att skapa en fungerande helikopter. Ett exempel är fransmännen Launoy och Bienvenu, som skapade en helikoptermodell med motorroterande propellrar, som var gjorda av kalkonfjädrar. Läs mer om den på alltomvetenskap.se
I början av 1900-talet började uppfinnarna få bättre förståelse för aerodynamik och fysikaliska lagar, vilket medförde mer lyckade experiment. Bland annat lyckades Paul Cornu år 1907 med den första bemannade, fria och oförankrade flygningen, tre decimeter över marken i 20 sekunder. Ett annat lyckat experiment var spanjoren Juan de la Ciervas uppfinning autogiron. Den bestod i sina tidiga versioner av en farkost som drevs framåt med en propeller, vilket i sin tur gjorde att en rotor ovanpå farkosten började rotera, vilket skapade lyftkraft. Detta kallades för autorotation.
Strax innan andra världskriget, i Tyskland, skapades två olika modeller av två tyskar: FW-61 av flygplanstillverkaren Heinrich Focke och FI-282 Kolibri av flygingenjören Anton Flettner. Fockes helikopter slog alla fartrekord med sina 122 km/h, och kunde dessutom styras av en pilot. Den tyska regeringen visade stort intresse för båda modellerna, och det gjorde även Igor Sikorsky, en rysk immigrant i USA. Medan Focke och Flettners utveckling av sina modeller hämmades av andra världskriget, kunde Sikorsky bygga vidare på deras idéer och skapa modellerna Vought-Sikorsky 300 och Sikorsky R-4, som blev den första massproducerade helikoptern.
En helikopter flyger med samma princip som ett flygplan. Undertryck bildas under ett flygplans vingar när det rör sig genom luften, vilket är en uppåtriktad kraft, och gör att det lyfter. På en helikopter är rotorbladen vingar, och istället för att hela helikoptern rör sig gör bara rotorbladen det. För att se en illustration av hur rotorn fungerar, se 11ateknik. För att förhindra att helikopterns kropp roterar i motsatt riktning till rotorbladen, ett resultat av den motverkade kraft som genereras, använder man sig av en stjärtrotor. Den balanserar vridmomentet.
Juan de Ciervas autorotation fungerar än idag som en extra säkerhet vid helikopterflygning: om motorn slutar att fungera, kommer rotorn att snurra av sig själv eftersom den får luft underifrån, vilket gör att piloten kan glida ner till marken och landa.
Än idag fortsätter helikoptern att utvecklas och förbättras, och framtiden får utvisa vilka nya modeller som kommer att skapas.